Recension: Rajoitus/Utanförskapet - "Livet verkar meningslöst igen" 12" (split)

Rajoitus har ångat på i 20+ bast nu och är ingen ny bekantskap även om jag inte äger några plattor med dom. Har morsat på PG ett antal gånger genom åren och tror faktiskt jag sett dom i Malmö way back när Punk Art Riot satte gig på den där latinosvartklubben som hette "Din mamma är en fitta" på spanska eller nått sånt. Dom piskar på med svinbra råpunk precis som jag tycker den ska spelas (om man nu överhuvudtaget ska spela hard-korvpunk istället för karlakarig Oi! eller sexig -77-style pungkrock). Om det verkligen är fullt med finnar i bandet eller om dom skojsar lite på skivomslaget vettifan, de sjungs på finska i alla fall, det görs en cover på Rattus (Feministi) och förebilderna verkar vara gammal go finsk hardcorepunk ala Rock-o-rama samt såklart Discharge... men bandet är från Borås. De går inte ned i metalsoundfällan som många kängband och sången är tuff och rå istället för zombievoices eller kärringaskrik. Inte min genre att leka expert inom men jag gillar det fan mycket och kommer nog spinna den igen. Favoritspåret är inledande "Yritin" (refränger där man bara skriker ett ord är alltid for the win alltså!) . Som ett Moderat likvidation på (ännu mera) speed och med bättre musiker. Ja fan, det är jävla bra alltså! Kängnäven är uppe ICKE-ironiskt och jag noddar med av gillande (istället för att göra det bara för att inte somna som på 99% av alla hardcoregig jag bevistat i Malmö de sista 15 åren...)Flippen är dock en annan story...

Utanförskapet såldes in av Sörling som "bästa manglet just nu" eller nått liknande... och ja, nog fan manglas det. Snabbt och välspelat men med på tok för mycket riffande, tempoväxlingar och småfjuttande. Inledande "Rock n roll outlaw" är trots den aslöjliga titeln (humor hoppas jag!?) lite charmig på just ett rock n rolligt sätt men sången drar ner det totalt. Låter som när jag spydde hemma i Sölvesborg på lördag- och söndagsmorgnarna. Sen går det downhill från där. Löjliga "mystiska" gitarslingor (för mycket leadgitarrtrams överlag) , skum stämning och så sån där jävla rollspelsröst.

Jag vänder plattan fram och tillbaka och inser att de musikaliska skillnaderna banden i mellan kanske inte är så fundamental som det låter här men det är bara att Utanförskapet gör allt på ett så mycket äckligare sätt... Nä fy detta var olidligt att lyssna på. Men köp skivan, Rajoitus är bra och Sörling är snäll.  

Intervju - Grebol

Grebol spelar punk, oi! eller något annat skoj. Namnet är trots sin begriplighet helt obegripligt (det är två av snubbarna i bandets  efternamn stavat baklänges). De verkar fan vara helt ok sussed och clued up och snart kommer det skivor och skit. 


Ta the basics; när drog ni igång, vilka är ni och vad har det harvats i för band innan osv?


The very basics är först och främst att Jonte spelar trummor, Tommy sjunger, Jonnie spelar bas och Lasse och Mattis spelar gitarr. Allting startade egentligen i form av en rolig fyllegrej förra våren där Mattis och Jonnie började slamra omkring ensamma i repan och när de väl hade lärt sig några låtar (den allra första var nog ”Run like hell” med The Clichés)(strong, Clichés var/är bäst!/red.) gick det inte längre att hålla Tommy utanför, ens med våld. Lasse har vi sedan hårdhänt tvingat att vara med och Jonte har vi i princip lurat in i bandet.

Vi har inte spelat i några andra band innan. I alla fall inte i några punkband. Men ok, Jonte och Lasse har spelat i andra band. Och de kan dessutom spela sina instrument också!


Ni har på ganska kort tid hunnit knipa både hyfsat stora gig och skivsläpp - är det verkligen rättvist? Borde inte någon form av LAS-dagar-regler gälla för sånt, mitt band har t ex funnits mycket längre och är enligt mig själv bättre också?


Det är väl ganska orättvist. Å andra sidan är ju Vindicate This! både bättre och mer kända än alla andra band som finns(nja men hade vi haft proletariatets diktatur under överseende av det fransénska sekreteriatet skulle det fan varit så/red.). Och dessutom beror ju vårt kändisskap till 80 % på att Tommy är så jävla internetaktiv och pumpar ut groteska mängder Grebolrelaterade inlägg. Någon gjorde nyligen en större nätundersökning och kunde då konstatera att drygt 4 % av the wörld wide web numera består av Grebol.


Hur ser ni på punk/oi!-scenen idag, i Sverige och worldwide? Har punken öht samma relevans idag? Och vad har den för plats i era liv? För mig är det i bästa fall som en småputtrig after work, men ibland som att vara med i en riktigt sjuk sekt. Tankar?


Tja, det positiva är förstås att det finns mycket driftigt och bra ("bra" - det är för fan bara jag som är bra, eller "brau" som vi säger här i Malme/red.) folk i Sverige, det arrangeras en massa kul gig och det kommer mycket bra punk både från städerna och från provinserna (vad i helvete grundar ni det på det har för fan inte kommit nått bra band sen sommaren 2008 typ... källa: 46677 volymer av Sörlings samlingar/red.). Dessutom är det ju jävligt kul att se att band som sjunger på svenska kan få uppmärksamhet och spelningar även ute i Europa (kanske därför det funkar så bra i europe, det fattar inte tramset det sjungs om/red.). Egentligen är väl inte scenen så där dödligt livsviktig, utan mest ett intresse.


Ni drar ju år Oi!-hållet känns det ju som, hur ser ni på den saken och gillas det annan typ av punk (eller annan musik öht) också? Avspeglas det i bandet på nått sätt?


Punk eller oi!, äh, jag vet inte, vi har ju både funkiga trummor och cowboygitarr i sättningen och det ger väl inte låtarna ett så jävla oi!-äkta-council-estate-sound direkt. Men vi är ju fem jävligt hårda killar så det är väl naturligt att du placerar oss någonstans i den hårdaste skolan. Vi lyssnar i övrigt enbart på Martin Solveig & Dragonette.


Hur ser ni på det här med att många är så jävla löjliga? T ex ska gilla alla så fort dom blivit gamla band, trots att dom var skit när det begav sig, och lägga massa energi på att hata eller förneka kvalitén och relevansen hos band som kanske blivit för kommersiellt gångbara eller som "fel" folk gillar? Och det nervösa nickandet... är alla fittor?


Det finns ju vissa märkligheter alltså (that´s an understatement, lögn och rena charader är vad det är, ROLLSPEL rent av../red.). Kan hålla med om att det är rätt lätt att vissna på den kassa och nedlåtande attityden som finns mot vissa band. Liksom även på det ständiga och ganska utbredda romantiserandet av vissa gamla bondraggarnazistband. Gäsp.


Vad har ni för planer framöver när det gäller gigs n plates?


Vi har ändå en del på gång. Vårt första skivsläpp kommer nog från presseriet när som helst nu (oktober-ish). Det är en fem-låtars tolva som heter ”Fyrtio års slit” (PST Records). Senare i vinter kommer vi att följa upp den med en split-tolva (menar ni split-tolva eller split LP egentligen nu? för det heter bara tolva om den har ett färre antal låtar och spelas på 45 varv, denna begreppsmässiga fadäs sprider ut sig allt mer/red.) tillsammans med baskiska Orreaga 778 (Mendeku Diskak). Och till våren kommer vi att vara med på en svensk samlingsskiva också (oh fy helvete, stackare - stay strong/red.).


Jag har noterat att Tommy har en så kallad "tjejpiercing"..har han fått utstå några represalier i skinheadcommunityn för detta?


Nej, men jag har hört att något rimligt är i görningen.


Engagerar ni er för klassen? Tommy är väl syndikalist eller nått... hur är det med övriga gobbar och i bandet? tankar om skitsamhället i övrigt? Är bilbränder verkligen bara ett uppfostransproblem?


Well, nu är det ju så att hela bandet är statligt anställda och därmed arbetar både i och för rådande ordning, eller ja, alla utom en som istället är icke-statlig skadedjursbekämpare till professionen. Så i praktiken är det förstås skatten på hans flitiga getingmördarproduktion som betalar våra andras löner. Bandets enda arbetare betalar således för oss andra. Så bandet i sig är ju ett levande exempel på marxistisk teori och klassanalys. Å det är väl ändå ett bidrag i kampen, tackar som frågar! (bra svar!/red.).


Vad tycker ni om Möllan då?


Tommy blev gripen av polisen sist han var i Möllan och det var ju jävligt gött! Möllan får därför fem plus i min bok. Annars är det förstås Gubbängen som gäller. Gubbängen har ju tidigare producerat storheter som Grisen Skriker och Rikard Wollf (jag hatar djur/red.), så där har vi ju stora loafers att fylla ut så att säga.


Några avslutande kommentarer till alla äkta skallar där ute?


Ja, jag vill att alla ska veta att du har krängt en Vindicate This!-tisha med kladdigt feltryck för 50 spänn till mig. Så jag kan typ bara ha den i joggingspåret (pga fult kladdigt feltryck). Men 50 spänn var fan ett bra pris, det måste jag säga (ja det var väl därför den var så billig, tror väl inte vi kränger kvalitetsskit till no-profit, hur fan ska jag kunna köpa goa plates och ett fett jävla guldhalsband att hänga på mig då?/red.).