Ett möllanskiktsfranzine med en arbetarklassaccent. Essentiell och inte minst existentiell läsning för punks, skins och vuxna hardcore kids
fredag 8 februari 2019
Recension: Death by horses - This too shall pass
Om jag fattar skiten rätt, och det gör jag eftersom jag sitter och läser innantill i pressreleasen, så släpptes denna platta redan 2016 fast bara digitalt. Nu i december gav sedan SKCR ut skiten på CD, mest för att peppa inför nästa fullängdare som kommer nu i mars.
Vad är då detta? Ja du... i vissa bitar låter det exakt som svensk trall bara det att det sjungs på engelska, men det är också en hel del annat. Lite halvskum "alternativrock" eller, faktiskt, emo på den tiden det var en lipig off-shoot från hardcore och inte sminkrock liksom ("Determined", "Judge me"). Sången och texterna är av det allvarsamma slaget, inte dåliga men det saknas lite riv och bett i vokalissan tycker jag. En del är dock riktigt heavy shit, om upplevda övergrepp mm som jag inte på något sätt tänker göra mig lustig över. Mörk skit. Tyvärr kan jag inte digga plattan bara för det. Lite ironiskt är det att en ska-punk-dänga ("Burning the witches"), en genre jag inte är apförtjust i, dyker upp från ingenstans och är en av plattans bättre spår i mitt tycke. Bäst är dock call-and-response-skråliga "Never said" och helsämst är ingenting, det är bara att så mycket är tämligen tråkigt. Jo just det, en cover på GG Allins Bit it you scum är med osse, och framförs faktiskt ganska sexigt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)