Svart städhjälp kommer från Möllan och har ett par sjuor under bältet innan denna fullängdare. Det är egentligen på gränsen till för länge sedan denna platta släpptes för att recensera men jag ger den ett par ord iallafall. Stuket är go rå hardcorepunk, där just PUNK är det självklara i sound, texter och attityd. Man ska tydligen namedroppa FU´s, Jerrys Kids and the like from the US-åttiotals-HC-era, och visst nickar jag instämmande till det, men som den svennebanan jag är drar jag mentalt också paralleller till typ Rövsvett, Mob 47 eller varför inte senare rebels (tihi fniss) som Fyfan (fast där är lite mer breakdowns and shit i Svart städhjälp). Men om vi skulle gå över från att beskriva till att bedöma då.
Jag gillar verkligen att det genomgående är bra fart och att det är refrängstarkt och att sången kommer fram perfekt i mixen. Martin har för övrigt en satans stark och karlig röst utan att falla in i vare sig Madballneandertaltuffhet eller nerknarkad griscrustdespo. Stolt men inte nöjd! Texterna är korta och koncisa, nästan Bäddat för trubbelska på sina håll, men också med mer hat och samhällskritik. Omedelbara favoriter är förutom inledande "Frihet under ansvar" och "Felmarginal" även "Hal som en ål", "Alltså du" (Alltså du håll käften och lyssna / Din idioti får visdom att tystna / Alltså du din sökhistorik / Får SS-soldater att framstå som schyssta är en underbar vers!) och "Jag ångrar allt". Sistnämnda har en oerhört bra och viktig text om att man INTE står för allt och tycker att man bara är så bad ass jämt. Har försökt skriva sån text tusen gånger själv. Up the emoi!
Nu Börjar det låta som en jävla tokhyllning igen och då har jag ändå inte hunnnit droppa att jag diggar de coola Disfear/Skitkids-wannabe-motorhead-skrikiga gitarrriffen/slingorna/licksen (vafan kallar man de där wew-wee!-grejerna?) och att Ruben trummar stort och (cis-)manligt. Men riktigt så tokawesome full on pride är är det inte hela tiden. Typ halvvägs in i A-sidan infinner sig en hyfsad mättnad och låtarna flyter ihop lite för mig. De råpunktypiskt enkla, starka och fåordiga refrängerna som jag på ett sätt diggar blir samtidigt lite enformigt efter att samma grej gjorts 7-8 låtar.
Sammantaget måste jag säga att detta ändå är en trevlig råpunkplatta som jag nog kommer spinna en del igen. Eller som vi herberts säger: det är inte Oi! (eller Alme) men det är bra.
Ps. Trevlig Rövsvettcover ("Snutar") med schysst I got a right-intro.
Ps.2 Skivan spelas på 45 varv precis som All skrewed up (och senaste Bäddat för trubbel).
Ps.3 Raderna alltså jag är varken vis eller lärd / men din världsbild är gravt undernärd föranleder juridisk diskussion med firma Assine/Lindelöw.
Möllan |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar