måndag 29 december 2014

Intervju - Kalle Hallqvist




Det är hårda tider, för en drömmare, för en drömmare, för en drömmare.... Kalle är en god man som styr upp diverse göttma och lirar hå-ce.



Yo man hur många band lirar du i nuförtiden? Är det bara Hårda tider? Rabbla alla band du haft...


Yo! Jag lirar faktiskt bara i Hårda Tider just nu, men har ständigt nya band jag vill starta utan att det blir så speciellt mycket av det. Någon gång snart kommer det dock att hända, har lite för mycket rastlöshet i mig för att inte starta något nytt projekt känner jag. Tidigare har jag spelat med Self Abuse, Balance, Wrong Turn, FGHC, Agnes & Medborgarna och No Questions Asked. Typ i den ordningen.


Hur gick det för HC-festen i år? Har ni utvärderat? Jag tyckte det var fett o bra stämning. Kanske lite bull att folk inte fick plats i vissa lokaler.... Fett att man fick cash med!


Det gick väl för jävla bra, succé rentav. Svinigt bra lineup och god stämning på alla spelställena. Sjävla konceptet i år föddes ju av tanken att försöka ha varenda spelställe fullsatt, oavsett tidpunkt på kvälllen liksom, och det tycker jag vi lyckades bra med. Alla band hade bra spelningar och att det var trångt och fullt tyckte jag bara var fett. Hur gött är det inte att få stå och köa för att komma in och se ett lokalt band i Malmö? Så pass jävla gjuten scen har vi ju. Dessutom har vi, vår stora punkscen till trots, inte så många ställen att vara på längre. Av den anledningen kändes det också viktigt att faktiskt visa upp de ställen som fortfarande finns kvar och går att använda till spelningar. Framförallt gillade jag mest att kunna gå runt en jävla massa. Blir så lätt rastlös.


Jag minns när du började hänga på huset i Sölvesborg - en glad liten jävel. Är du fortfarande lika poistiv?


Ja då var jag onekligen en glad liten skit. Minns fortfarande de goda promenaderna till och från tåget på väg till huset. Varvad gång på gång av Epa-traktorer och raggare som skrek och levde om, och sen hur jävla coolt och fett det ändå var där. Distroboxarna under armen och för jävla peppad på att dra på punkspelning. I det avseendet är jag ju fortfarande positiv. Punk och hardcore är fortfarande det som gör mig gladast och att gå på punkspelningar, snacka om punk och hålla på med punk är definitivt mitt allra största fritidsintresse. Annars är jag väl som folk är mest i den här åldern, glad ibland och stekt ibland liksom. Livet är ju vad det är liksom (nothin' but bitches and money?/red.). Kul ibland, tråkigt ibland. Men fan, jag tror ändå jag är positiv för det mesta.


Du var inte med i originalsättningen av Hårda tider - hur ser din roll ut idag? Du är ju en ganska "driven" snubbe... är du som Troklarn i Vindicate This! som kommit in och satt sig bekvämt i förarsätet (ingen slump direkt, tut-tut...)?


Nej det var jag inte, men jag är glad över att vara med nu. Hårda Tider var ett av mina svenska favoritband och medlemmarna i bandet några av mina bästa vänner redan innan jag gick med, så det kändes superkul att få frågan om att gå med. Jag antar att jag på många sätt sitter i förarsätet, haha. Jag trivs ju med att fixa och dona och få saker att hända, så det var väl relativt naturligt att jag började fixa med spelningar och turneér och sådär. Sen måste det nämnas att alla i HT faktiskt har sin 'roll' och styr upp grejer. Det kommer bara naturligt för mig att ha den där ansvarsbiten och rodda ihop grejer. Sen är jag en lat jävel ibland med och glömmer att svara på mail och inte har hundra procent koll på någonting heller i perioder. Den klassiska jobb vs. fritid du vet...


Hänger ni i Hårda tider mycket ute in the fucking streets och krigar på daglig basis o HT-crewet? Era texter låter så.


Vi kickar den varje dag och natt, om du inte vet så vet du inte (fattar inte vad "den" är men visst låter det rough/street alltid/red.).


Hur tycker du läget är i HC-Sverige överlag? Saknar du DS-13-eran? Är det inte kul att alla hatar 138:an idag men hade hans om idol för tio-tolv år sen? Jag tyckte det var då han var dryg, idag kunde jag inte bry mig mindre... eller försöker jag bara vara anti-anti och unik som vanligt?


Jag tycker Hardcore-scenen i Sverige är bra, för jävla många bra band överallt och eldsjälar som styr upp och får saker att hända all over the place. Om jag ska vara negativ på något vis, och samtidigt blanda in DS-13-eran i min tankegång, så kan det väl ibland vara lite tråkigt med alla trender som kommer och går (fast det var för gulligt när alla hc-veganer skulle ha skinnpaj o klä ut sig till '77 ändå tihi!/red). För varje nytt 'sound' som blir inne så startas 5 band i samma anda, när jag tycker det vore roligare och lite mer uppfriskande om folk blickade bakåt mer och snöade in på t.ex DS-13 och den eran runt dom. Angående 138an och det eviga rabaldret runt honom så kunde jag verkligen inte bry mig mindre. Varför skulle jag bry mig om någon som försöker kamma ihop subkulturella pluspoäng på olika kändisfester och bli avrunkad av mediasverige för att han är en föredetta cool hardcoresnubbe? Att profitera på subkulturer för att göra sig själv känd tycker jag alltid är bull. Sen kanske jag inte ligger sömnlös över det direkt, tänker inte på det alls. Tyckte Svin gjorde en rolig och träffsäker låt om det hela och älskade hela den efterföljande debatten på swehc.com, men jag kunde verkligen inte bry mig mindre om 'tyckare'. Jag gillar mest när det är gott blurr på forum och folk retar upp sig, då har man ju något att ta sig en kopp kaffe över och småskrocka till framför skärmen (för att inte "bry dig" så tycker jag du hade en hel del att komma med...good pride!/red).


Du sätter ju upp rätt mycket gigs med, berätta om det?


Ja det gör jag ju, haha. Vet inte riktigt vad det finns att berätta om det som skulle vara kul att läsa? Jag har typ alltid gjort det känns det som. Började när jag var 15 och bodde i Karlskrona och var helt frustrerad över att jag var för ung för att kunna åka till typ Linköping och Stockholm och se band jag ville se... Sen har det liksom bara rullat på. Ibland är det som ett ok på min rygg då det ganska ofta blir alldeles för tidskrävande och mustigt. Vet inte hur många gånger jag sagt 'aldrig igen' efter nån stor konsert eller festival, men så blir jag rastlös några veckor senare och börjar fnula på nästa grej som vore kul att arrangera och pyssla med. Vete fan varför, bara tycker det är jävligt skoj.


Har du några crazy turnéeminnen att delge läsarna?


När vi spelade i Bandung så var det en tjej i publiken som blev besatt av ett spöke (bodde tydligen mycket spöken i träden runt spelstället) och en exorsist var tvungen att tillkallas för att få bukt med problemet. Spöket som besatte hennes kropp hade en del märkliga krav som det ville ha för att lämna hennes kropp och sådär. Mycket udda situation. Var spännande att se hur excorsisten jobbade. Han hade mycket pondus.


Villet är det bästa Blekingebandet genom tiderna? Jag har kommit över Profan relik 7", avis?


Ja fan, lite avis blir jag ju. ABC 80 gillar jag som fan, speciellt de låtarna från Rockslaget Lpn, sen är ju Nyx Negativ en favorit från samma era (framförallt för att den där underbart vackra Blekingedialekten lyser igenom så fint). Av sentida Blekingeband så älskar jag D.Ä.M, Disfuture och The Fuckyou Fingers som i mina ögon är det absolut bästa och dummaste och mest hardcore av alla blekingeband i historien. PRIDE! Sen, för att glädja dig lite så finns det faktiskt ett Sölvesborgsband på listan med, Käftsmäll var för jävla bra! Den sjuan dom släppte sätter jag på ibland fortfarande (STRONG beyond belief bruvva!/red.).


Gillar du mycket annan musik än punk/hc? Vad?


Ja det gör jag nog. Lyssnar på typ allt som jag tycker är fett utan att egentligen reflektera över genre eller sådär. Lyssnar på allt från Slowdive till Jan Johansson till Iron Cross till Afghan Whigs och bla bla bla bla....(inkonsekvent skivsamling? hmf!/red.). Lätt att bara sitta här och blurra fram massa nonsens. Om jag får feeling hemma och spinner skivor med någon nån kväll så kan jag nog lätt bli diagnoserad som hyfsat schizofren. Har en fabless för 'dålig' musik också, mitt bästa loppisfynd i somras var en 7” med Elisabeth Andreásson som jag letat efter aslänge, låten ”Kedjebrev” är så jävla rutten att det saknar motstycke. Den kostade 5 kr och det pirrade skönt i kistan när jag bläddrade fram den.


Vi skinheadz har ju i regel ryggrad och stolhet att luta sig emot när det blåser snålt - vad har ni hardcore "kidz" egentligen?


Vi lutar oss mot Raybeez trygga visdomsord och rörs inte i ryggen av snack om hård blåst. Det är ju inte jättesvårt att ha 'ryggrad' och 'stolthet' om man hänger i en scen som inte tycker någonting alls största delen av tiden och i regel är livrädd för att bekänna färg på något vis, förutom vid diskussioner om skjortor, öl och sällsynta franska sjuor. Hardcorekids må ibland skrika högt och falla hårt, men de som är kvar är bekvämt rakryggade och medvetna om trendernas nycker, utan att för den delen svälja allt med hull och hår (woooooooooooaaaaahhh, boy boy BOY! Du visar på stor stolthet som står upp för dina new balancebrödrar MEN en sån här full on attack on da entire culture of pride MÅSTE ändå bemötas, vi tar det punkt för punkt:

1. Ok, många skinz är kanske veliga och oförmögna att ta ställning till de mest självklara saker (vissa är rent pack såklart) men A) det gäller inte alla och handlar om egentligen främst inte om att man inte ska eller inte får utan att man inte MÅSTE vara en politisk aktivist, man kan vara stolt över och i andra sammanhang än politik osv och B) det gäller sannerligen inte mig, jag är rå-kåminist och surar om precis allt och skiten flyger på mig från alla håll och ändå, som nån sjöng, står jag "stolt och stark".

2. Det är ett ständigt lipande om våra skjortor... vi är snygga, so what? Och degen lägger ni andra med, bara på annat.

3. Fel på fransk oi! då?!

4. Raybeez var ju med skin så watsdömaddöfukkin' deal?

/red.).


Vad tycker du om vårt satans förbannade skitsamhälle? Är du eller har du varit aktiv i någon revolutionärt socialistisk organisation? om du skulle engagera dig, var tycker du man ska prioritera att sätta on dolkstöten?


Det finns en jävla massa vettiga dolkstötar att utdela, men jag tror inte jag är smart nog att kunna rangordna dem riktigt. Jag sitter mest och blir förbannad framför nyheterna på tv och ryter och surar, men gör ju inte mycket åt det själv förutom att gå i demos och visa mitt missnöje på det viset. Har ju arrangerat lite spelningar där vinsten gått till den antifascistiska rörelsen, men det är ju inte att vara engagerad per definition. Hatten av till alla som är med i vänsterpolitiska grupper som gör skillnad och pekar folk i rätt riktning. Kommer ju få en sur 'redaktions-kommentar' här, men det skiter jag i för nu är fan potatisen snart färdigkokt här hemma (varför skulle du få det, du verkar ju liksom jag stödja klasskriget?/red.).


Rancid eller Stilett feat Alonzo - vad snurrar flitigast hemma hos dig?


Hattpunk är ju bland det värsta jag vet så inget utav banden är tillåtna på min skivspelare (EXTREMT mustigt! Ovan dissar du opolitiska skinz, sen använder du dig av en nedsättande term myntad av sveriges mest opolitiska skinhead!? Eller om han nu var punkare vid tillfället iofs, sånt skiftar ju litta/red.).


Any message to the "kidz" and Heberts?

Sluta växa ifrån punksscenen. Det är så jävla töntigt att bli svensson (Strong, pride forever, forever pride - PFFP/red.).

Hardatider.bandcamp.com

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar