Recension: Turist i tillvaron Vol.9 - V/A LP

Ännu en turistplatta. Jag ska försöka att inte skriva en likadan recension som förra gången... så vi delar upp det hela. Börjar med "guldkornen" (så jävla bra är de inte). Lycka till från Umeå kör nån slags Bad cash quartet/BD-stolp-skramlig-popgrej. Inte alls oävet men fan vet vad de gör på en punkplatta riktigt. Kan va plattans bästa låt. På A-sidan finns även Sista försöket som, ja..., går att lyssna på iaf. Hur jävla många "sista band" finns det nu egentligen? Kom igen för fan. Comminor från Västerås är lite samma känsla, det duger i krig, kanske rent av lite bättre än så. Kärring som sjunger (och snubbe som skriker halsen av sig i bakgrunden). Toxo från Stockholm innehåller folk från Spotlicks (och kanske Bombettes från Umeå way back hon den där Elin? Aja bryr mig inte och pallar definitivt inte resa mig ur pridesoffan och kolla omslag och blabla blu blö). Bra låt, punkrock och lite Ståckhooolmspunk-känsla. Liptones står för en av plattans starkaste låtar, en typisk post-two-tone-pop-ska-dänga, framförd på modersmålet. Såväl låttitel ("Stolt") som ovan nämnda faktum får mig inte så lite att tänka på anrika Reinholds - och det är såklart en en bra grej. Mitt problem med Liptones har alltid varit att de kör den vanliga sjukan för modern ska att dra på för fort och tuta för mycket. Här håller de sig ifrån det och resultatet blir mustigare. Å andra sidan - detta ska ju sumera den svenska punken under vår vidriga tidsepok - så vad fan gör de på platen? Micke vi måste snacka... Bad dreams always är ett sånt där band som alltid funnits men jag aldrig hört. Habil Rövsvett-punk är vad jag hör. 

Så har vi resten då:   Shitfuck är helt efterblivet. Plinkeplonk som inte ens är charmigt, man hör och hajjar NADA . Sämre ljud och kvalitet än en dålig mongo-demo inspelad av en sönderrökt studiecirkelsnubbe som tyckte det "va sö gölle´t de sä´". Grid börjar bra men sen kommer "demonröstsång" som gör att jag inte vet om jag ska skratta eller gråta. Distraktion kör kardinalfelet könsuppdelad växelsång, med förväntat resultat (ett av få områden där jag förespråkar, och aggressivt stödjer, könsseperatism). D-takters är ett löjligt bandnamn men låttiteln "Guldet blev till bajs" får mig att dra lite på smilbanden. Musiken lämnar mig dessvärre kall. 

Ytterligare ett gäng medverkar men skiten flyter ihop. Totalt sett tycker jag dock att detta är en rejäl uppryckning jämfört med förra volymen, utan att egentligen tycka en enda låt är nån gylfsprängare direkt. Vad säger det egentligen om mig, punkscenen och vårt samhälle? No clue. 

Sverige, vart är vi på väg?  

Mitt ex av Reinholdssingeln, smek mig

Intervju - Bullshit

Bullshit är legender inom svensk Oi! Inte kanske för att vara det band som skänkt oss flest brottarhits men för att de (förutom 80-talsband som fastnade på demostadiet) var bland de första med en äkta förankring i skinheadkuturen och utan geggande i boneheadträsket som släppte plattor och lät höra om sig. Och detta mitt under vad som kom att utvecklas till den smått förskräckliga SxE/Jock-core perioden i svensk punk..! De släppte skivor på tyska Knock Out, turnerade med storheter som Red Alert och Klasse Kriminale och tillsammans med polarna Guttersnipe satte de Umeå Inner City Firm Skins på kartan. Nu är de tillbaka med en smäll och strängbändarna tillika vokalisterna Markus och Mattias har varit vänliga och svarat på min frågor. Oi! 


Tjena! Briefa oss lite on the early years of Bullshit. Ni drog igång -90 va? Hur kom ni in på oi! och skinnskalleriet och berätta lite om Umescenen vid denna tid (o gärna också om skinheadsscenen i allmänhet vid denna tid).


Ja, vi spelade i olika band innan vi sammanstrålade till Umeås första riktiga Oi! band 1990. Jag och Thomas lirade i Tarmvred som blandade grindcore, hardcore, onkel kånkel, Oi! och punk. Marcus spelade i Garbage Pailkids som var åt punk/hc hållet med starka influenser av Oi! så Oi! musiken fanns sedan några år i vår skivsamling. Det var rätt dött på skinscenen, endast en handfull individer och det blandades friskt med punk, skin och hc. Det var inte förrän mitten av 90-talet det blev lite fason på scenen (splittringen var en bra sak?/red.).


Och nu är ni alltså tillbaka igen, hur kommer det sig? Var the voice of oi! calling you?


Ja nu är vi tillbaka som om ingenting har hänt. Jag pratade lite med Marcus om gamla tider och bandet och att man kanske borde träffas och snacka eller varför inte repa och så blev det. Ett riktigt roligt fyllerep och sen var vi på banan igen. Ett gig gjordes och vi har väl försökt repa minst en gång i månaden sen 2012, förutom på sommaren då vi tar sommarlov.


Många oi!/skinhead texter har lite matyrtema... Hur har det varit för dig, och speciellt kanske då sent 80-tal/tidigt 90-tal - har du upplevt mycket repressalier pga att du var skin? Var det verkligen så illa som i Bullshit låten "Oi!"?


Mattias: Ha ha ja men så är det väl fortfarande att man får skulden för allt, men det var väl värre förr. Vi fick faktiskt mycket skit som band. Blev anklagade för allt möjligt och många var misstänksamma. Vill inte påstå att vi var några änglar men vissa UG ledare låg på vår dödslista.

Marcus: Instämmer med Mattias. Jag kan faktiskt fortfarande få känslan att vi inte är riktigt accepterade och rumsrena s.a.s. när vi gör ett gig i Umeå. Man är medveten om blickarna (dom är bara kåta, så är det här i Malmö med/red.). Somliga punk/hc tonåringar ser ju rent av livrädda ut när vi kommer gående i riktning mot dem haha. Skinheads är alltjämt kontroversiella.

Back in the daze

Har förstått det som att du Mattias är lite av ett hockeyfreak. Är inte fotboll vettigare? Hockeyspelare är ofta väldigt fula.


Mattias: Ja, jag gillar iof både fotboll och ishockey men Björklöven är viktigast för mig i Umeå. Det finns mer tradition och kultur kring det än fotbollen. Bästa fotbollslaget Umeå FC har ju bara funnits sedan 1987. Jag har varit aktiv i supporterklubben och gjort medlemszine, men nu står jag bara på H och sjunger med och far på nån enstaka bortaresa. Hockeykillar har helt klart en stil man kan känna igen och det är inget jag avgudar direkt, men det är väl lika med fotbollsspelare, divor (tänkte faktiskt rent utseendemässigt i fejjan, många hockeysnubbar ser som jävla kratrar i plytet, Mats Sundin var väl den sista som såg nått sä när hel och ren ut/red.).


Jag tyckte Sluggers lät jävligt rått när ni kom där, synd att det aldrig blev nån platta.. Hur många låtar han ni göra och finns det mer inspelat osläppt? Och isåfall - varför inte tjata på nån att ge ut det? Är det nån annan i Bullshit som med var med i Sluggers nån vända?


Mattias: Jo jag tycker vi hade ett bra sound och driv. Tyvärr blev det inte mer än på Brewed In Sweden och gig i Umeå och Robertsfors. Vi gjorde väl säkert kring 20 låtar totalt. Vi spelade in material som skulle bli en mini LP eller nått hade vi tänkt, men vi skickade inte ens iväg det till nått bolag. Är inte helt nöjd med all mixning och att spela in 12 låtar på mindre än ett dygn var inte optimalt. Thomas från Bullshit var med och startade bandet och hängde med till sista året. Sen fortsatte vi med lite olika trummisar och gjorde lite nya låtar med Gustav. Tyvärr blev de inte ens inspelade i replokalen så de är nog borta för alltid. Jo, självklart om nån hör av sig så kanske man kan skicka lite låtar och se om nått kan ges ut på vinyl.


Vad tycker ni om den politiska utvecklingen här i vårt kära nord, om man tänker sen du var liten och den dynga vi sitter i idag? Några tankar om samhällsklimatet och varför det blivit som det blivit?


Det har gått snabbt på slutet, allt drivs till sin spets, det finns idioter och idiotiska tankar från höger till vänster. Vi har inte blivit bättre människor, men man ska inte tappa hoppet (ok, jag tänker mer så här: "Socialismen"(statkapitalism) dog som idé när gamla öst brakade ihop, sosseriet pallade inte kapitalets motoffensiv efter de radikala 60- och 70-talen och faktumet att kapitalismen i dess fullt ut globaliserade och samtidigt nedåtgående epok inte gav utrymme för mer av deras keynesianistiska välfärdsmodell.. kvar blev "den enda vägens politik", dvs liberalismen vilken visade sig leda oss rakt ner i avloppet. Och utan nått tydligt alternativ med legitimitet är folk tyvärr jävligt lost och bryr sig bara om sig själva, eller ännu värre ser Jimmie Boy som lösningen inför framtiden. Men dom har fel! Det finns ett annat alternativ och det är att vi själva tar makten över våra liv och samhällsutvecklingen genom kollektiv kamp SJÄLVSTÄNDIGT organiserad i förhållande till så väl fack som politiska eliter. Klasskamp och arbetarråd är lösningen! Vidare läsning: "Kapitalet.se", Mikael Nyberg, Ordfront förlag, "Vad är det för fel på Leninismen?", Folkmakt pamflett, eller om man vill göra det lätt för sig surfa in på www.arbetarsolidaritet.org och/eller ge ett bidrag till stridsfonden.se som stödjer vilda strejker och annan utomfacklig organisering och kamp på arbetsplatserna/red.).


Vad tycker ni om att Lars Fredriksen joinat Stomper 98, börjar det inte bli lide väl många band? Fan gör en rejäl Lets go platta istället med Rancid! Tror ni Stomper med blir paraia i real oi! världen (läs: internet) nu?


Jaha, det var som fan. De kanske blir bättre nu då ha ha. Nämen, håller med, Lars och gamla Rancid var bäst. De får säkert ris och det har de nog tagit med i beräkningarna.


Vilka är de stora punk och oi! favoriterna i gruppen? Genom tiderna och de på senare år tack!


Oi! svår fråga. Gillar massa gamla klassiska engelska och franska band. Finns även mycket från USA. Namedroppar några exempel iaf: Blitz, Ramones, Misfits, Business, 4-skins, Criminal Class, Menace, Combat 84, Red Alert, Agent Bulldogg, Komintern Sect, Camea Silens, Warrior Kids, Youth Defense Legaue, Anti Heros,

Nyare band: Emergency, Gatans Lag, On File, Torpedo GBG, Bombardiers, Templars (korrekt lista!!/red.).

Skivsamlingen är stor och det blandas friskt.

Marcus: Instämmer i stort sett med Mattias.


Jag har förstått att du Mattias även är ett ska och reggae fan... Favoriter där? Varför tror du den biten har försvunnit ur inte minst den svenska skinheadscenen? Hur är det bland övriga bandmedlemmar?


Ja, det pratas inte så mycket ska och reggae längre. Inte lika mycket band och spelningar som på 90 talet har väl säkert med den saken att göra. Jag lyssnar mest på gammal ska och reggae nuförtiden, typ Lee Perry, Susan Cadogan, Toots & The Maytals, Desmond Dekker och massa Trojan…

Marcus: Ja, alldeles för lite ska/reggae inom svenska skinhead scenen idag. Förstår inte varför. Jag älskar de gamla klassikerna.


Det bos i radhus vad jag förstår. Kan man få fram den rätta Council estate of mind när man ska skriva oi!texter då?


Det är ett kedjehus faktiskt, men hade det varit ett tegelradhus i ett sämre kvarter så kanske. Nä, nu har man det väl för bra, bra grannar och lugnt och trivsamt, så man kanske har tappat den arga tonårsgnistan. Det är Marcus som står för låtsnickrandet på EPn. Jag skrev dock min första nya låt på typ 20år innan releasegiget och det blev en låt på svenska, så det kanske finns hopp?

Marcus: Förstår inte riktigt det där. Bara för att man kommer från relativt enkla förhållanden innebär inte det att det måste fortsätta vara på samma vis resten av livet, som någon slags självuppfyllande profetia (har jag väl fasen inte sagt! jag vill ha ett fett jävla guldhalsband och bada i chapagne, det är inte det.. men kan vi fånga spirit of the back street kids in da UK -80, you feel me?/red.). Idag bor jag med familj i en fin sekelskiftesvilla i ett bra område i Ö-vik, men jag har jobbat stenhårt senaste 10 åren för att detta skulle bli en realitet. Jag har samma grundläggande ideal och värderingar idag som när jag bodde i andra hand i en sunkig liten lägenhet för 20 år sedan. Att man automatiskt blir borgare för att man bor i villa är trams. Jag har lika mycket ilska i mig nu som för 25 år sedan, men den kanaliseras mot andra ämnen och företeelser (där ser du!/red.). Jag känner mig varken trött, gammal, resignerad eller bekväm. Jag har massor av åsikter om många vitt skilda frågor, men jag försöker medvetet att inte gräva ner mig så mycket i Bullshit texterna. Föredrar själv enklare texter, då jag inte vill att det ska kännas som om man sitter på en föreläsning när man lyssnar på musik och ölar. Musik är som bäst primitiv och rå.


Gustaf (Eslövs "Nordman") har alltid framhållit "She's the girl i like" som en brottarhit när han bodde i Ume o söp med de där Nisse o Göken och allt vad de heter. Berätta vad det handlar om för en dam (för jag utgår ifrån att det inte är Anna då väl hon inte var mer än typ 12 bast då den låten skrevs).


Det är mest skämskudde på den, men typ den enda låt vi har lite fler ackord med på gitarrspelandet. Det var ingen speciell person just då som det handlade om, men många år senare fann jag henne på riktigt dvs Anna.


Nått annat oi!igt ni vill vädra?


Ja, riktiga Oi! are köper vinylskivor så se till att köpa vår EP, finns via vår facebook https://www.facebook.com/bullshit.umea.1990/ eller hard and smart webshop http://www.hardandsmart.se/

Sen så skrev du fel i recensionen. Påstår att jag (Mattias) sjunger på Rats, men det stämmer inte. Marcus har gjort alla låtar på EPn och sjunger lead på alla låtar, men jag körar på refränger (varför sjunger han inte så jämt!?/red.).

Strong cover art

Recension: Nya Given - För kropp och själ 7"

Nya given från Nya Given (hihihi). Don´t know what to make of it really. En del av mig gillar verkligen att det är så rappt, simpelt och primitivt, och Ponty har en jävligt kraftfull pipa som matchar musiken perfekt. Å andra sidan blir det på nått sätt lite same same efter ett tag och låtarna tycks flyta ihop på nått sätt. Grejen med bandet verkar väl annars vara att det inte ska tas för seriöst och texterna är mest fylla och spya sånt där. En Macc Lads cover med svensk text får vi också - och det är kanske här kalsongen klämmer - jag har aldrig brytt mig om Macc Lads och det lilla jag hört tycker jag inte är världens roligaste band även om folk (Maccladsen o dess fans) tycks tycka det. Och Nya Given ska väl vara ett svenskt Macc Lads och...fuck var den här recensionen blev tråkig och börjar låta som att jag helt avfärdar das neue gift. Men icke - "Öhh!" och "Promilleväst" fastnar faktiskt hyfsat direkt i lilla gubbaskallen och jag kommer nog spinna platen fler gånger.

PS. Skitjobbigt förpackat. Först i en plastficka som satt så tajt så att man kände sig halvpeddo när man skulle dra ut den. Sen sitter tamigfan skivan i en inlay av kartong av nästan samma storlek som omslaget så att den jäveln knappt heller gick att dra ur utan att pajja skiten. Väntade nästan på att skivan skulle vara fastlimmad i inlayen med eller nått. Inlayen flög åt helvete sen kan jag säga. Kom igen för fan. Men gullig teckning på.