Jaha Posso Kongro är ett nytt kill-punkband som snart är aktuella med en debut-EP på Noise of sweden och ett antal gig här under våren. Fick ta pulsen på dom och det visade sig att de gillar både öl och sprit...
Posso Kongro - vad är det för jävla namn?
Posso Kongro är härjedalska och betyder typ honspindel med stor äggsäck, alla tuffa bandnamn var redan upptagna (skönt, var rädd att det betydde "pussy kings" på isländska eller nått. Däremot håller jag inte med om att alla tuffa namn är upptagna, här har ni en lista som är up for grabs:
Proud Violence
Urban Sausage
Last Wanking
No heroes, no fucking snow
Handjob, blowjob, any fucking job
Pride mental attitude
Proletariatets diktafon
Leif and the GW´s
Gatans tidelag
Sista bandet
Sista sista-bandet
/red.).
Ok vad har ni att komma med tänker ni, lide goa grogglåtar eller kommer ni revolutionera scenen?
Typ så, låtarna handlar till 95 % om att inmundiga rusdrycker, resterande 5 % handlar om dom tunga arbetsdagar som separerar fyllorna. Kommande EPn skulle lika gärna kunna vara sponsrad av Systembolaget och den tyska gränshandeln.
Berätta lite om den kreativa processen! När ni skapar - reser sig armhåren?
Låtarna skrivs antingen utifrån en text eller ett riff som nån har sen får alla bidra med sin del (dra inte det där med "alla får bidra med sin del" för långt bara pöjkar, vi hade lite av den policyn i Monkey birds och rätt vad det var blev det kazoosolon, kärringakörer, hundar och annat kör/red.).
Verkar rulla på gott med gigs´n plates? Om Babs ringer och erbjuder "en juste 360 deal pöjkar" - vad svarar ni då?
Babs, ja, hade väl varit fränt för 20 år sedan. Hade i och för sig varit skönt att slippa det vanliga jobbet ett tag.
Influenser brukar det frågas om ibland, jävligt efterblivet tycker jag, folk får väl lyssna efter själva och vad spelar det för roll? Berätta om lite lik i garderoben istället - själv gillar jag Staffan Hellstrand t ex.
Tobbe: Lyssnar mycket RIKTIG irländsk folkmusik (jag fattar, flogging molly, dropkick, real mckenzies, bags´n pipes, det där jävla bandet från stockholm osv/red.).
Mattias: Skäms inte med att jag gillar Stefan Sundström.
Viktor: Jag gillar Perssons Pack och är svag för trall.
Eliaz: Cornelis och New Order.
Det händer ju lite terror här och var - tar ni avstånd?
Givetvis. Alla fanatiker kan dra åt helvete oavsett om deras vanföreställningar är av religiös eller politisk natur (TACK GODE GUD!/red.).
Jag gillar verkligen den där "när vi var skinheads"-dängan ni gjort (pallar inte googla vad den heter). Var det mycket trakasserier i media och från snuten back in the daze? Kanske som i Chile på 80-talet där man hamnade i piketen bara man had Docs? Berätta om er uppväxt!
Östersund som Eliaz och Tobbe kommer ifrån hyste för 10-15 år sedan en väldigt lätträknad skara av punkare och skinheads. Närmaste staden som arrade gig var Sundsvall 20 mil bort och det var sällan det fanns nånting vettigt att göra. Så vi fick skinheadsa så gott det gick med dom medel som fanns tillgängliga, dvs hemkört och blandband (usch så bull att ta snöscootern ända upp till Sundsvall och så ba "äh finns inget att göra, vi åker hem igen och shotar HB". Ger det här med scooter-skins en helt ny pride iofs/red.).
Gillar ni Rancid?
Nej, icke heller alla dessa band med Rancid-komplex (trallpunk band med Contemptuous-komplex då?/red.).
Är det några kommunister med i bandet?
Fullkomligt irrelevant fråga men nej det finns det inte, vi är 4 medlemmar och alla har sin egna politiska uppfattning (tänk nu för fan vad ni svarar... såååå många olika politiska uppfattningar går det ju inte att ha. Alla fyra har olika och ingen är kommunist. Den alerta läsaren räknar ju snabbt ut att minst en då måste vara Folkpartist!!!/red.).
Scenen plågas fortfarande av sexistiska strukturer där kvinnor som är aktiva, liksom i hemmen, främst är de som tar en massa ansvar och sköter infrastrukturen (i form av att skriva fanzine, arra gig, öppnar sina hem för långväga gäster) samtidigt som de tränar och tar hand om sitt yttre. Men på scen står en massa gobbar och blir hyllade som gudar trots att de låter skit och i många fall ser helt jävla groteska ut. Så här har det sett ut så länge jag varit skinhead (våren -68). Hur fan kan det komma sig tror ni och vad gör ni för att förändra saken?
All kredd till alla dom som lägger ner sin själ i att arra gig, skriva fanzine osv (absolut, särskilt BLÖGGARE/red.). Spelar ingen roll vad man har för kön om man har intresse och engagemang för scenen och musiken men vi skulle gärna se att det bildades och bokades fler punkband med kvinnliga medlemmar (jaja det löser sig nog av sig själv.../red.).
 |
| punks and skins and pussy kings? |
