söndag 14 april 2019

Recension: KKPA - När andan faller på CDs



KKPA har länge förvirrat mig en aning... för visst är de väl från typ Trelleborg eller nått sånt? Sången är ju dock på patenterad trall-gnällig svealandsmål typ. Och visst har de funnits enda sedan 90-talet? Släppt skivor på Birdnest eller kamel eller nått sånt? Som ni ser är jag för lat för att ens kolla upp på discogs but anyfuck - det här min blögga...

Första låten har nån gäst på gitarrsolo, heter "På låtsas", och är mitt tycke en trist historia i wannabe-Strebers stuket. Nästföljande "Bruna skjortor - svarta flaggor är bättre men både den och "Lögner" känns ju igen ifrån "Fyrtal i punkrock vol 2 . "När andan faller på" är lite annorlunda, snabb mellocore, rimligare verser men seg refräng typ. Sen får bi "dödlig last"...som vafan den är ju med med på ovan nämnda comp!? Som lök på laxen får vi en akustisk version av "lögner som är precis så trist som man kan tänka sig, dumt på en annars helt ok låt. Det känns som att bolagsbossen Pelle kör nån slags utnötningstaktik här, med att släppa mycket som fan, och släppa samma låtar på olika släpp huller om buller för att tvinga en lyssna mer på skiten... och jag respekterar den fula moven! Men det funkar tyvärr inte på mig...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar