Karolina sjunger i Vånna Inget och bor på vischan med sin dude och barn. Där ritar hon och skapar på olika sätt. A mother, a lover, a rocker AND a roller baby!
Hej! Hur går det med Vånna inget these days? Vad ligger i pipeline satt säga?
- Hej hej, vi jobbar med nya låtar och kör några gigs i höst tex Close-up båten, det blir kul!
Har jag förstått saken rätt om det är du som skriver texterna i bandet (ja jag är så lat att jag inte pallar gå till hyllan och läsa på platen...)? Har du alltid skrivit texter? Tidigare band, andra sammanhang osv? Är det viktigt för dig att det blir "helt rätt" och jobbar du länge med dom? Får du mycket respons och frågor om dom? Någon du är särskilt nöjd med?
- Ja jag skriver alla texter till Vånna och har alltid skrivit egna låtar men då främst på engelska. Svenska texter blir ju så direkt på ett annat sätt än engelska så ibland tar det sjukt lång tid o hitta rätt samtidigt som det e grymt kul o leka med ord o meningar.
Det finns nog nått i alla låtar som jag är nöjd med mer eller mindre.
Jag har tänkt mycket på det här med "Allvar" (fantastisk låt!!). Jag kan helt klart fatta känslan låten förmedlar, det här om att man borde kunna vara lite mer live and let live och gå vidare istället för att vara helt emo och tung jämt (vem fan tackar en för det liksom? Jag har varit fett emo i mina days so I know likeforgettabout it). Det blir liksom fett opraktiskt med. MEN sett på ett mer samhälleligt plan - är det inte så att allt för folk egentligen INTE tar sitt liv på allvar? De/vi växer fan aldrig upp, odlar lustiga mustascher, har klubbar, löjlar sig på fb och Insta (EEEYY!/red.) och annat trams (Boulebar? Stoppa korv kom tillbaka, allt är förlåtet!). Har du reflekterat över detta?
- Ja jag tror till o med att mitt mellannamn varit Emo emellanåt, liksom så många med mig, o det är väl därför Allvar kom till. Man behöver inte växa upp helt, klart man ska ha lustig mustasch om man mår bättre av det osv. Det e ju sånt man också behöver för att klara av livet samtidigt tänker jag (snälla säg "tycker" jag är så jävla trött på det här postmoderna toleranta "en kan känna att.../jag tänker att..." - TYCK och stå för det!/red.), det e ju inte svart eller vitt och det e ju stundtals jävligt i livet så man behöver definitivt kontrasterna. Ibland får man helt fantastiska mail från personer som berättar hur mycket tex Allvar-låten har hjälpt dom i att vara ärlig emot sig själv och andra och att inte vänta på livet. Man tänker ju inte så långt när man skriver så man blir ju mållös o rörd när det händer.
Du är också konstnär och entreprenör! Berätta!
-Ja jag har väl fått den kreativa hjärnhalvan med mig, gick estetisk linje o har alltid målat, ritat, sytt, färgat o klippt polares hår och nu sysslar jag gärna med extensions, allt med färg o form o musik o sång, känner mig inte så entreprenörig dock som jag skulle vilja men jag är nån slags glömsk mångsysslare (ey, 150 pistoler för en tygkasse o F-skattesedel är fan Bert Karlsson enough for me - och INGET fel i det jag älskar cash. Fan ingen som har ett fett extra jobb eller bara 500 spänn rakt av? ge mig!/red.). Jag har startat Majken Records & Arts som är med o släpper lite skivor, D-Takters släpps inom kort, o jag har gjort en tygkasse (sedärja!/red.) o planerar att göra nån barn-tischa snart. Det e kul!
Är du det som i media kommit att kallas "kulturttant"?
- Oj nä verkligen inte haha
Du hänger ju en del med Tommy Tift. Är det inte en hal jävel? Hade du hört mycket av hans tidigare musik när ni drog igång Vånna? Vad tycker du om Confession respektive Sista sekunden? Jag gillade båda men tyckte nog att Confession (The Sölvesborg-Oskarshamn-connection-of-pride-and honour) var lite veka ibland och att Dempe såg fruktansvärd ut i de där korta shortsen!
- Sjukt hal den där hehe, nej jag hade inte hört talas om Confession då men Sista Sekunden hade man ju sett några gånger innan vi kände varandra, bl a när dom spelade på BG i Växjö o Dempe rockar ju shortsen (nej det gör han inte, vuxna män bör f ö aldrig bära shorts/red.)!!
Du har barn. Tycker du livet och framförallt perspektiven och intressena ändrats mycket på grund av det? Jag tycker fan inte det alls! Jag har två lads som jag dyrkar men jag älskar fortfarande girls, fast cars and loud guitars (ok det skulle mest låta tufft och jag har inget körkort ens men ni hajjar)! Mer nästan! Men man måste ju prioritera annorlunda osv... men jag har liksom inte tappat priden. Hur känner du?
- Jag håller helt med dig! Jag känner mig som ett stolt levande exempel på att man faktiskt kan kombinera ett liv med barn, hämta lämna på dagis, småstadsliv med musik, turnerande, skapande, löjligheter m.m
Tycker så synd om de som tror att "livet tar slut" när man skaffar barn, hus, hund osv. Det e bara o köra på, allt blir ju bara tusen gånger bättre (nja fan inte allt, de har ju krossat sovmorgnarna samt snyltar en hel del cash/red.)!!!!
Tillbaka till Vånna och era texter. Det finns ju ett visst vemod i era låtar och ibland är det mer introvert, ibland en samhällskritisk vibb. Ni har ju spelat i en del polistiska sammanhang, hur känner du inför det? Nån särskild falang eller organisation du känner dig närmast? Vad anser du om Sverige och världen anno 2015?
- Jag skriver om livet o texterna betyder såklart en sak för mig och har en annan innebörd för nån annan beroende på vem man är och vart i livet man står (precis det där är det tråkigaste jag vet när mna säger om texter. Mina texter handlar då om specifika saker ocg visst får väl folk "tolka" om de vill men då har de fel./red.). Jamen precis och det är ju självklara sammanhang med sunda värderingar och människosyn speciellt nu när det blåser obehagliga högervindar (här kunde du varit mer konkret. Det finns ju en uppsjö av så kallade vänstergrupper och individer som verkar mer eller mindre tagna direkt från clown college, sunda värderingar är jävligt relativt osv. Klasskamp och mer fokus på basen relativt överbyggnaden är t ex min melodi. Surfa gärna in på www.arbetarsolidaritet.org och stöd stridsfonden.se. AFA och andra grupper som använder våld mot fascister gillar jag med./red.).
Något du vill tillägga?
Nu tar vi bilen till Tyrolen o spänner musklerna!
Vånna Inget:
https://m.facebook.com/profile.php?id=176549792399959
Majken Records & Arts:
https://m.facebook.com/Majkenrecordsandarts
True Moon:
https://www.facebook.com/pages/TRUE-MOON/366898380156490
Mark är en kille/man i yngre medelåldern från Västerås (igen, vafan?) som on da web är oerhört mycket mer känd som MILLWALL FUCKING MARK. Han gjorde tidigare den eminenta sajten Mitt val, Mitt liv. Han gillar numera att blögga...
Hur och när kom du att börja lyssna punk- och herbertrelaterad musik? Hur var din skäggstatus då?
Jag såg The great rock n roll swindle på SVT i slutet av 80-talet och blev intresserad av punk. Jag grävde fram det jag kunde hitta i skivväg (det var ju en annan tid då) och började med klassiska svenska grupper och engelska 77-79 band...sen via Blitz fick jag veta att det fanns nåt som hette Oi och så forskade jag i det....sen rullade det på med two-tone, original ska och (väldigt mycket senare tyvärr) hardcore (tyvärr och tyvärr, mest skit ju, hoppa och studsa och shorts och annat trams...var fan är stoltheten?/red.).
Skäggstatusen då var givetvis obefintlig då jag knappt äntrat tonåren.
Så länge jag kan minnas har du flirtat med olika varianter av ansiktsbehåring, stämmer det? Eller har du haft perioder av avhållsamhet?
Vet inte om jag kan hålla med i det....men visst har jag haft skägg ala Håkan Hemlin (i brist på bättre referenser) (ULTIMAT referens Gus kör samma/red.) och under en väldig kort tid så+polisonger. Men de senaste 15 åren har det bara varit pollisar...förutom några korta perioder när det blivit missöde vid trimning (skitsnack har sett bilder på dig med Hemlin/snutskägg senare än så. Om du inte är en sån som kör med bilder på när du var yngre på forum etc...?/red.).
Hur började det hela egentligen,varken Iggy, Sid, Joe eller Johnny R hade ju skägg direkt. Var det UKHC-vågen 85-89 egentligen eller kom det först på 2000-talet? Jag minns inga skägg här i Sverige under exempelvis guldåren (90-talet)?
Ingen aning faktiskt. Jag själv började ha pollisar när jag såg gamla svartvita och skakiga klipp från England 69-70 (då var du för fan inte ens född ka´, håll koll på syftningsfelen nu/red.).
Eftersom du haft skäggvarianter ska jag inte fråga vad du tycker om det rent estetiskt… men har du också gränser? Finns eller bör det finnas några förhållningsregler för ansiktsbehåring i punksammanhang?
Ett litet skägg (som det jag nämnt och själv haft) ser jag inga problem med....men ZZ-top look...nä.
Vad tycker du om utvecklingen i skitsamhället för övrigt? Finns det en koppling till skäggen? Exemplifiera!
På den frågan kan jag bara säga att jag hoppas hipstertrenden dör snart. Men inte innan jag fått följa en hipster under en dag. För en del av mig vill verkligen försöka förstå och veta hur dom tänker (nog för att hipsters suger men har vi inte större problem? Eller älskar du att det finns tusen apotek men ingen har medicin?/red).
Har du några förebilder kring skägg och frisyrer inom punken och/eller mer generellt?
Nä. Det var väl 69-70 som inspirerade mig från början som sagt. Men det var länge sen jag ens tänkte på det.
Själv har jag alltid varit skeptisk mot skägg (på mig själv, jag dömmer ingen annan, jag är en fördomsfri människa, köper krav-bananer etc etc) men har alltid haft polisonger vilka jag mer ser som en förlängnig av håret än som skägg/ansiktsbehåring. Lurar jag mig själv?
Jag är helt med på din linje (korrekt/red.). Jag ser inte polisonger som skägg utan en förlängning som du säger. Ibland är det kul att fråga folk om just det....hur deras syn i frågan är och svaren varierar (jag antar att vissa har fel och andra har rätt/red.).
Jag har sett att du ibland har rejält feta pollisar samtidigt som det är typ hyvelrakat på skallen. Tycker du det är ok? Jag anser att det inte får vara för stor diskrepans mellan huvudhårslängd och polisonglängd/tjockma.
Visst blir det vildvuxet mellan varven och avsevärd skillnad mellan hår och kinder...och även jag försöker ha hyfsat korta så det ska...öh, matcha?..så orkar jag inte alltid och just på kinderna växer det som gräs-medans det på huvudet kastat in handduken.
Finns det en ekonomisk aspekt?
Nej, inte direkt. Om jag aldrig ens kommit in i skinkulturen så hade jag nog rakat mig...pga att hur mitt hår var i tonåren. Och nu är jag som sagt i princip flintis ändå så... (nu syftade jag på skägg, fan är det nått i vattnet i gurkstan som skapar trögma? Han i Prins Carl fattade inte heller frågorna.../red.).
En annan ingång: skinheads o andra clean-cut boys i punksammanhang målas ofta ut som grabbiga o sexistiska. Men kan inte skägg vara jävligt sexistiskt och förnedrande? Liksom vem som helst kan snagga sig och ta på sig Karlsson-på-taketkläder men ett fett jävla skägg smeker liksom inte random (cis-)kvinna/tjej upp och ba kommer ned till replokalen med. Kan vi tala om en dold härskarteknik, den slutliga exkluderingen? Har du reflekterat över detta?
Det där var lite för flummigt för mig (eller så är det för tidigt på morgonen) Sorry, har inget bra svar (ibid/red.).
Har du något budskap med skägget, öppet eller dolt? Är det Marx som spökar?
Snyggt och det är skinhead. Och då det är det enda jag kan få knullrufs i så....kommer det vara kvar. Även om jag kanske snart måste börja färga (snälla färga inte pollisarna, gjorde det under actionrock eran, såg skit ut/red.).
Du är ju från Västerås, hur är skäggscenen där? Känner du Palmroth? Berätta om er uppväxt! Tråkar han dig mycket för att du håller på Bajen istället för VSK?
Mycket hipsters...såna man får knuffas med vid skivorna på Myrorna o.s.v...och se dom plocka på sig allt möjligt utan att det nog inte ens vet vad det är (jävligt intressant, jag trodde länge det bara fanns hipsters i Fjuttholm, Gbg och Malme men så var jag ute och slirade i Norrköping och hamna på en svartklubb FULL av hipsters..och nu alltså i Västerås med! Jag får sluta vara så fördomsfull mot det mer rurala Sverige/red.).
Och David är en bekant, en bra karl även om vi nog ska undvika en del politiska diskussioner (Såklart, oss kommunister ska ni inte "diskutera" med ni ska lyssna och lära ba/red.). Men en bra karl som sagt och att iaf från min sida finns det respekt trots olika syn på saker och ting - däribland fotboll och att man "ska" hålla på det lag i staden man är född (Liverpool!!/red.).
Martin Fernström gapar och skriker i Stockholms(fniss!) hardcorekombon Dobberman Cult. Han är även lärare och en otroligt fin kille.
Hej Martin! Du spelade ju i Hipshots innan och kallades ju för Hipshots-Martin. Om ni hetat Hip-shorts istället och lanserats idag och alltid haft sånna där skitkorta shorts som hipsters och hc-kids har, hur tror du genomslaget blivit? Du hade inget skägg då vad jag minns hur var det med övriga bandmedlemmar?
Genomslaget för hipshots hade nog varit oförändrat obefintligt i bästa fall, men med ett spetsfundigt bandnamn tror jag att genomslaget hade blivit än mer bedrövligt eftersom risiga ordvitsar i bandnamn är sämre än när jag fick stryk av en kille i vit skinnjacka (för att jag påpekat hur fult det är med vit skinnjacka). Det är sämre än fransar på en vit skinnjacka. Inga ordvitsar. Men gärna korta shorts. Det har jag så ofta jag kan nu för tiden (trevar efter kräks-emoijin/red.). Precis som du påpekar var Hipshots ett relativt oskäggigt band, men det böljade så att säga lite fram och tillbaka. Jag hade t.ex. under en period en stilig mustasch under den tiden (ibid/red.)).
Du har som sagt inte alltid haft skägg, Hur gled du in i släggträsket?
Jag har faktiskt haft skägg i perioder sedan jag var 17 år. Jag vet faktiskt inte hur jag kom fram till att det var en frän väg att gå, men säkert ett försök att slippa visa leg om en ville gå på lokal. När jag har skägg tycker jag att jag ser gammal ut, när jag rakat mig tycker jag att jag får världens minsta ansikte. Eftersom jag börjar bli gammal så kan jag ju se gammal ut så då får skägget sitta. Sist jag rakade mig var innan jul. Då var det faktiskt för att slippa spela in mer av en tv-produktion jag jobbat med ett tag. När mitt kontrakt löpte ut skalade jag av skägget, vilket hindrade produktionen från att dra ut på tiden eftersom jag på film då skulle orsaka stora klaffel (Strong!/red.).
I Dobermann cult har ni allihopa rejält murrig ansiktsbehåring, det har blivit en del av ert varumärke. Hur skulle det tas emot av er andra om typ Pelle gled ner i repan en dag slät som en barnrumpa?
Jasså är det ett varumärke? Ok, det var det du som sa, inte jag. Men visst, det är ett övervägande skäggigt band, helt klart. Och vi är inga färskingar heller, naturligtvis har vi planerat för att någon skulle råka raka sig. Vad som helst kan ju hända! Någon av oss kan förlora ett vad, någon av oss kanske måste gömma sig för maffian igen, någon av oss kanske somnar i en slottermaskin igen som en gör ibland. Förutseende har vi såklart sett till att Max har skaffat dubbelt så mycket skägg som hela resten av DC tillsammans och vi har utrustning på plats för att kunna transplantera från Max till oss andra om olycka var framme. Således - Ingen panik om Pelle kommer nyrakad.
Vi fortsätter med Pelle - vad är det för fel på honom? Han verkar aldrig fatta mina skämt eller inse min överintellektuella position.. Wassap?
Det är inget fel på Pelle. Han är stilig, rolig, kammar sig varje dag och dessutom har han en oklanderlig blick för detaljer när det kommer till rococo-möbler (eeeey boy, har nog sett på nätet att han har samma stringhyllor och teakmöbler som alla andra/red.).
Jag har sett att ni är killar allihop i bandet. Blir det ofta ett jobbigt fokus på det? Har det hänt att folk sagt att de verkligen gillar er musik och kommit på alla gigs etc och sen visade det sig att hen bara ville ligga med nån av er?
Ingen vill ligga med oss. Vet du, nu har jag flamsat med alla frågor hittills så nu får det faktiskt vara lite allvar. Det är klart att det är en problem att så stor del av hc-scenen är skäggiga priviligierade as. Jag menar, vi kan ju inte splittras bara för att vi är snubbar. Eller, kan kan vi väl, men vi vill inte. Men jag tycker att det känns osoft med en scen som ska presentera en anti-kultur och samtidigt anammar precis samma risiga strukturer som resten paradise-hotel-och-Bert-Karlsson-Sverige. (Jag ba svarade inte ens på det du ville att jag skulle svara på. Du får göra en Jeopardy och skriva en ny fråga till svaret.) (Du kunde läst alla frågor innan du svarde så hade du sett att detta skulle diskuteras strax ju! /red.)
Har skägget påverkat din inställning till musik, samhälle o medmänniskor? Har du nånsin blivit diskriminerad eller på något annat sätt fått dins levnadsvillkor påverkade pga att du har skägg?
Nej skägget har inte påverkat min inställning, utan snarare andras. Eftersom skägg är en väldigt tydlig maskulin markör är skägg som ett VIP-kort tror jag tyvärr. Ett helskägg, åtminstone ett välskött utter-päls-blankt sådant och inte ett I-was-in-Vietnam-and-saw-some-shit-man-skägg, tror jag gör så att jag kan avvika ifrån mansnormen med olika stora mått utan att folk reagerar. Jag kan grina, vara svag, ligga i knät på mina polare, gilla my Little ponnys och folk ba manly man för att jag har skägg. Ganska äckligt faktiskt, lite som det måste kännas att vara Carl-Philip. Typ talanglös och ändå rik och får bestämma grejer (exakt detta jag fiskat efter ett tag, ser du ditt eget ansvar gällande denna typ av cis-sexism?/red.).
Du är ju, precis som jag, en sådär lite pk-vänster-så-jävla-fin-kille ba. Är inte skägg en jävla grabbig grej? Liksom snacka om exkludering!
Absolut inte. Det är egenskaperna som folk fäster vid attribut som är exkluderande och segregerade, inte attributet i sig. Skägg är naturlig hårväxt precis som armhålshår eller fitthår (ooooh "natrurligt", här blir det new age!/red.). Det är fritt fram för alla att göra åverkan på sitt eget hår. Det är däremot inte fritt farm att tycka och värdera andras utseende. Inte alls. Därför tycker jag att fitthår och skägg är angelägenheter för en och envar, till skillnad från jämställdhet inför lag, ekonomi och sexualmoral som är allas jävla angelägenhet och förbannade plikt att jobba för. Punkt (fair point. Men också lite naivt att tänka att varje skägg bara är en individuell agenlägenhet. Om typ alla (cis-)män i scenen (som redan är de som sätter agendan) skaffar skägg så blir ju det ju en norm. Och som jag ser det ytterliggare ett redskap var exkludering. Du måste se detta strukturellt. När du säger att "de kan väl odla ut arm/kuk/fitthåret om de vill" så låter det som alla kan starta ett eget företag och bli miljonärer alá liberalism för mig./red.).
Vad tror du skäggens utbredning i scenen respektive samhället beror på?
Någon slags naturism eller ett retromode från tider då Amish var hett kanske? Eller så har någon slagit mynt av snubbar känner sig hotade av att de tror att "feminismen gått för långt" eller något annat trams (Precis ju så...?/red). Jag vet inte. Jag tror hur som helst inte scenen existerar i någon slags vakuum. På gott och ont. Mode påverkar hc-scenen också.
Hur ser scenen ut i Stockholm? Vilka andra skägg hänger ni med? Jag tänker Reidar, jag tänker Steve... Vilks fler finns? Inte så mycket skägg i pojkbanden (Projekt 9, Avgå!) va?
Det är ju onekligen ganska många skäggiga gubbar med flottiga fingrar nedstuckna i vinylbackarna, de av mina bästa vänner du nämner inräknade. Det finns ju dock strålande band med mer eller mindre skägg. Ofta mindre, t.ex. Matriarkatet, Night Terror eller Svin (som lagt ned tyvärr). Projekt 9 räknas inte eftersom Erik kan skaffa en mäktig fu-manchu-mustasch när han vill (därmed inte sagt att han borde).
Fyller skäggen nån punkfunktion anser du? Jag menar så som 77-stilen visade att pojkar också får se ut som flickor, Uk82 att man kan sniffa lim och tigga och ändå driva företag och clean cut straight edge visade att också de mobbande idrottskillarna har rätt att komma i punken och trycka ned folk. Vad kan skägget göra för nytta?
Ingen alls tror jag. Det är viktigt att vara försiktig med vad yttre markörer. Vill en klä sig snyggt eller dassigt, raka sig eller inte (i ansiktet eller på huvudet) så tycker jag att det ska separeras från försök att skapa hållbara antikulturer och subkulturer. Så nej, det anser jag inte, lika litet som de är i vägen (du borde våga tänka ett varv till på dte här och se dig själv i ett sammanhang. Ditt ansvar Martin./red.).
Så, nu räcker det med skägg! Nu pratar vi om något viktigare, tycker jag. Men tack snälla för visat intresse. One love!
Svart städhjälp kommer från Möllan och har ett par sjuor under bältet innan denna fullängdare. Det är egentligen på gränsen till för länge sedan denna platta släpptes för att recensera men jag ger den ett par ord iallafall. Stuket är go rå hardcorepunk, där just PUNK är det självklara i sound, texter och attityd. Man ska tydligen namedroppa FU´s, Jerrys Kids and the like from the US-åttiotals-HC-era, och visst nickar jag instämmande till det, men som den svennebanan jag är drar jag mentalt också paralleller till typ Rövsvett, Mob 47 eller varför inte senare rebels (tihi fniss) som Fyfan (fast där är lite mer breakdowns and shit i Svart städhjälp). Men om vi skulle gå över från att beskriva till att bedöma då.
Jag gillar verkligen att det genomgående är bra fart och att det är refrängstarkt och att sången kommer fram perfekt i mixen. Martin har för övrigt en satans stark och karlig röst utan att falla in i vare sig Madballneandertaltuffhet eller nerknarkad griscrustdespo. Stolt men inte nöjd! Texterna är korta och koncisa, nästan Bäddat för trubbelska på sina håll, men också med mer hat och samhällskritik. Omedelbara favoriter är förutom inledande "Frihet under ansvar" och "Felmarginal" även "Hal som en ål", "Alltså du" (Alltså du håll käften och lyssna / Din idioti får visdom att tystna / Alltså du din sökhistorik / Får SS-soldater att framstå som schyssta är en underbar vers!) och "Jag ångrar allt". Sistnämnda har en oerhört bra och viktig text om att man INTE står för allt och tycker att man bara är så bad ass jämt. Har försökt skriva sån text tusen gånger själv. Up the emoi!
Nu Börjar det låta som en jävla tokhyllning igen och då har jag ändå inte hunnnit droppa att jag diggar de coola Disfear/Skitkids-wannabe-motorhead-skrikiga gitarrriffen/slingorna/licksen (vafan kallar man de där wew-wee!-grejerna?) och att Ruben trummar stort och (cis-)manligt. Men riktigt så tokawesome full on pride är är det inte hela tiden. Typ halvvägs in i A-sidan infinner sig en hyfsad mättnad och låtarna flyter ihop lite för mig. De råpunktypiskt enkla, starka och fåordiga refrängerna som jag på ett sätt diggar blir samtidigt lite enformigt efter att samma grej gjorts 7-8 låtar.
Sammantaget måste jag säga att detta ändå är en trevlig råpunkplatta som jag nog kommer spinna en del igen. Eller som vi herberts säger: det är inte Oi! (eller Alme) men det är bra.
Ps. Trevlig Rövsvettcover ("Snutar") med schysst I got a right-intro.
Ps.2 Skivan spelas på 45 varv precis som All skrewed up (och senaste Bäddat för trubbel).
Ps.3 Raderna alltså jag är varken vis eller lärd / men din världsbild är gravt undernärd föranleder juridisk diskussion med firma Assine/Lindelöw.
 |
| Möllan |
Åttonde volymen av Sörlings mastodontserie med svennepunk av varierande sort. Varje recension av de här plattorna brukar inledas med en liten hyllning till Micke för jobbet han lägger ned på att dokumentera scenen och bla bla bla. Men det är ju sant så jag kör med: bra Majk!
Sen var det det här med att "svensk punk aldrig låtit bättre" - naj fakk off det där håller jag icke med om. Tvärtom - utifrån hur lätt/billigt det är att spela in och sprida skiten idag så är det ju extremt lite som är särskilt kul. Ta 2010-2015 - var är denna eras Ebba eller Gbg Sound eller Glo? Denna periods Mob 47, Anticimex eller Asta kask eller Sighstens grannar eller Strebers eller Sötlimpa? Några tralltöntar som är ballare än Lyckliga kompisarna? Real skinskalle oi! som (tidiga) Agent Bulldogg eller Pöblers UTD? Musikaliska barnbrytare som Breach eller Refused (iofs bajs i mitt tycke men ändå)? Sexiga band som Monster? Var är snistsig retro HC som Regulations och DS-13? Fan t o m Sista sekundens tjo o tjim HC känns bra o gammalt jämfört med dagens scen! Svensk punk har aldrig varit mer intetsägande och tom på riktigt uppkåtande band...
Till plattan: Motvilja från Ystad manglar på och sångaren har en röst som låter lite som Raised fist - och jag är en så pass okreddig tönt som tycker det är något positivt. Trevligt. Vet hut (Malmö) kör litta Mötorheadaktigt råpunkigt med clean och bra sång, sjunger nått om människsosyn o shit. Helt ok. Benmjöl (Kiruna, tufft namn, not) tycker jag är ganska likt Motvilja, nå slags råpunk men lite grisigare sång och inget som fastnar, får metalvibbar (bluuurgh..). Matriarkatet är proggpunk av den mest vidriga sort. Visst jag är osså feminazi och fattar poängen med texten unt so weiter men fy fan så snusförnuftigt och torrt. Put som fucking roll to yer rock niggas! Med Urban Savage ökar stoltheten rejält i rummet även om det inte kan sägas vara den fetaste hitten kombon spottat ur sig. Men i sammanhanget funkar ryggrad och lite traditionell manlighet bra som tusan. Stomp it out bois! Ilandsproblem = ännu mer trist kängskit med pissig sampling och skit, gäsp. Stry & stripparnas bidrag gör mig fullständigt vansinnig. Hur fan kan karljäveln, som mer eller mindre varit helt uträcknad och typ släppt cd-r-plattor i tio år nu, INTE ta chansen att visa lite nytt material när han får visa upp sig i ett modernt punksammanhang och för potentiellt ny publik? Istället skiter han fram en jävla Joelbitar/cocktailversion av en låt som sög redan för 30 år sen med Imperiet. Inte ens pinsamt, det bara ÄR liksom inte alls.
Vänder på platen. Stockholms Svin - grissång (sorry) som jag bara inte pallar. 138:an kom tillbaka allt är förlåtet! Hellre Vargen från Umeå är kluriga.. De har två låtar och första är vidrig progg. Borde inte få göras/finnas. Andra låten däremot är en underbar fyllepunkdänga som hyllar folkölen och som hade platsat på de fina gamla röjarskivorna (fyfan vad bra de var!). Pekings Nya Given står bredbent och levererar mer än ok. Musiken är kanske lide tafatt ibland men Pontus har en stark röst. Dock gillar jag Jantelagen, det är pga av att man tummat på den som detta land spårat ur tror jag med satsa på dig själv, hipsters och ledarskapskurser i lågstadiet, fyfan vad jag hatar samhället 2015, kuken!! spräng! Senap (Ljungby) är ju fullständigt vidrigt, äcklig skönsång plus dissar fejjan o insta, lägg ner gubbar. Vad fan tänker du Micke? Detta är musik som inte borde få finnas. Låt dom hata oss (Stockholm, fniss) är lite smågo KSMBfastsluskhardcore. Jofan gillart! Dock meckvarning på guran. Min mammas klimax (ge er för fan, Renzo Arneröds Tugga Kuk Kvinna kom tillbaka allt är förlåtet..ok kanske inte men ni hajjar) från Skövde lirar intetsägande käng/råpunk dessutom med ännu kassare långsamma ångestpartier. Sista dansen kommer från götet och verkar vara teaterelever som lirar punk på håltimmarna, UUUUUUUUUUÄÄÄÄÄRRRRRGHHH, host host host. UUUUUUUUUUUUUUUÄÄÄRGH!!! (Micke vi måste fan snacka!?). Äntligen tar så sida b slut.
Trots från Umeå tycker jag lirar halvgo hardcorepunk, primitivt och göttligt. Lite gapigt men ändå mest gott (idel facktermer här ba). Sen blir det tjuckholmen igen i form av Idiot Ikon (idiotiskt namn igen, vafan är det med folk?) och man behöver inte höra många sekunder för att fatta att detta egentligen handlar om metal. Stick! Dråp tar oss upp mot Jokkmokk igen, närmare bestämt till Sundsvall. De låter tungt och snabbt, hardcore som rensar upp lite efter metalskiten men inget som fastnar. Slomarp (Motala)känns först som go snabb råpunk av 80-tals snitt men sen kommer lite kassa försök till midtemporefränger som löjlar till det. Det tunna punkljudet är ändå ett plus. Stick och brinn från Västerås kör lite hederlig jävla punkrock, äntligen! Inte skitbra men fan så gott efter allt kasst mangel. Lite supalåt över det hela, lite minus för det Hives/fejk-77-iga guraljudet. The Judas bunch från Stockholm försöker vara roliga med ett efterblivet banjointro och en låt om att supa och sen blir det mycket riktigt Dropkick-ompa-ompa av det hela tills plötsligt the fucking Dixie chicks börjar sjunga!? Wtf!? Extremt överdrivet sleten sång av duden i bandet. Titeln ("Hey bartender!") fick mig att hoppas på en go cover av Laurel Aitken men tji fick jag. Inte dåligt men...lökigt. Knaegt (Stolta fucking Malmö/Möllan pride!) avslutar med Snuthat går i arv. En go och bra låt, visst fan hatar man snuten. Dock hatar jag tjuvar och annat pack lika mycket these days, jag hatar så att säga både orsaken och konsekvensen, helheten OCH delarna av da fucking system. Over and out!
PS.1. Omslaget är inte lika vedervärdigt som brukligt.
PS.2. Kul med fanzinebookletten.
